Klarby: kommunen som inte finns
Fritidsgårdar lockar skilda grupper av ungdomar, har olika verksamhet och kan vara fullsatta en kväll och tomma nästa. Hur designar man en app för alla? Vi byggde en påhittad kommun av ett års research. Den heter Klarby.
Hur designar man en app som ska fungera på alla mötesplatser i en kommun?
Fritidsgårdar har mycket gemensamt, men de är inte likadana. Olika gårdar lockar olika ungdomar. Vissa ordnar aktiviteter nästan varje kväll, andra är mer ett ställe att hänga på. En del har många besökare, andra färre. Och på samma gård kan det vara fullt en kväll och nästan tomt nästa.
När vi designade Hajpa, en app som samlar personal, ungdomar och vårdnadshavare kring kommunens mötesplatser, behövde vi kunna hålla alla de skillnaderna i huvudet samtidigt. Svaret blev en kommun. Inte en riktig, utan en modell. Den heter Klarby.
Vi samlade ett års research i en påhittad kommun med tre gårdar och sex personer.
Det gav snabbare iterationer, bättre beslut och ett gemensamt språk med kunderna. Och vi kan visa en hel kommun utan en enda riktig ungdom.
Researchen kom först
Klarby uppfanns inte vid ett skrivbord. Den växte fram ur ett års fältarbete på riktiga mötesplatser.
Vi har pratat med ungdomar och deras familjer, besökt gårdar på kvällarna och intervjuat personalen om vad som tar deras tid. Vi har testat prototyper med ungdomar i många omgångar och byggt om det som inte höll.
Samtidigt har vi pratat med kommuner runt om i landet om hur man når unga när kanalerna krymper, och vad nämnden vill kunna följa upp.
Mönstren var tydliga. Personalen ville möta ungdomarna på ett personligt sätt och visa att de finns där för dem, men kvällarna gick åt till papperslistor och affischer. Ungdomarna ville veta vad som händer ikväll utan att leta. Föräldrarna ville veta att det finns vuxna på plats, men de flesta ville inte följa sina barn. Och förvaltningens kanaler nådde färre för varje termin.
Problemet var inte att materialet var tunt, utan att det var spritt. Hundratals iakttagelser är svåra att hålla i huvudet när man ska bestämma sig om en enskild knapp.
Kommunen som inte finns
Klarby ligger i Värmland och har 24 000 invånare. Där finns tre mötesplatser för unga: Källan vid torget för 15 till 20 år, Zonen vid idrottsplatsen för 10 till 25 år och Vintergatan 42 i en gammal byskola för 12 till 22 år.
I orten bor sex personer: ungdomarna Sam, Ebba, Amina och Noah, fritidsledaren Kim och Lena, som är Sams mamma. Ingen av dem finns. Var och en bär mönster vi sett hos många, men ingen är en kopia av en verklig person. Bilderna är AI-genererade, och det står i allt vi publicerar.
Ett ställe att testa på
Det viktigaste med Klarby är att vi kan testa det vi bygger mot en ort och dess behov innan det möter en riktig gård. Varje ny funktion prövas först i Klarby. Fungerar den för Amina, för Kim och för Lena? Då blir testerna med riktiga ungdomar och riktig personal bättre, eftersom de uppenbara felen redan är borta.
Idén kommer från digitala tvillingar, men Klarby är ingen sådan. En digital tvilling är enligt standarden ISO/IEC 30173 en kopia av något verkligt som hålls i takt med förlagan genom data. Klarby har ingen verklig förlaga. Närmast kommer Trafikverkets begrepp syntetisk befolkning: påhittade individer som tillsammans speglar mönster i verkligheten. Ingen verklig ungdom har kopierats till Klarby.
Varför det fungerar
Vi har använt personas förut. Skillnaden är att personerna i Klarby lever i ett sammanhang: gårdarna har öppettider och avstånd mellan sig, och bussen går var tjugonde minut. Det ger tre saker som en lös persona inte klarar.
- Snabbare iterationer. Vi behöver inte börja med “vem gäller det här?”. Vi frågar vad som händer för Amina, 14, vars konto ska fungera på Zonen och Vintergatan 42 men inte på Källan. Svaret tar några minuter att resonera fram, och det blir samma varje gång.
- Bättre beslut. Modellen gör konflikter synliga. Kim vill hinna säga hej till Sam innan jackan är upphängd, så han behöver veta när någon kommer. Men han vill inte stå med mobilen i handen hela kvällen. Lösningen blev en notis när någon checkar in och en lista över vilka som är på plats som går att läsa med en blick. Sedan ner med mobilen.
- Ett gemensamt språk. En fritidschef, ett dataskyddsombud och en politiker har olika frågor. Klarby låter oss svara alla med samma berättelse. Dataskyddsombudet följer vad som sparas om Ebba och varför. Fritidschefen ser Kim ta fram statistiken i mobilen i stället för att räkna papperslistor.
Hajpa används av barn och unga, så allt vi visar utanför en kundkommun måste fungera utan riktiga personuppgifter. Klarby ger oss en hel kommun att visa i stället.
Det modellen inte är
Klarby ersätter inte researchen, den sammanfattar den. När vi är osäkra går vi tillbaka till intervjuerna, inte tvärtom. Annars blir modellen snabbt en spegel av våra egna antaganden.
Därför har vi regler. Personerna får bara använda funktioner som finns i appen. En scen som visar något appen inte gör stryks, hur bra den än är. Och allt som rör samtycke och vårdnadshavarens roll följer samma ordlista som produkten och avtalen, eftersom de orden har juridisk betydelse.
Bryggan till verkligheten
I oktober 2026 startade Hajpa skarpt på mötesplatsen Lillsjön i Östersunds kommun, med riktiga ungdomar och riktig personal.
Det testar både appen och metoden. Checkar ungdomarna in vid dörren och lägger sedan ner mobilen, som Sam gör? Hinner personalen säga hej? Vi vet inte än. Vi kommer att berätta vad vi lär oss, också det som inte stämde.
Vill du se orten, gårdarna och människorna som bor där finns Klarby på hajpa.nu.
Klarby är ett koncept från Hajpa, framtaget i samarbete med uxare.design.
Klarby är en påhittad kommun. Personer, platser och bilder är AI-genererade. Klarby bygger på research med ungdomar, familjer och personal på riktiga mötesplatser, och på samtal med kommuner runt om i landet.
Den här texten är samskapad med Claude. Vi vet vad vi vill säga, men har använt Claude för att ta fram förslag som vi läst, justerat och tagit ställning till. Formuleringar, åsikter och val är våra.